För dig som saknar behörighet till gymnasiet.  

Om du inte kommer in på gymnasiet på grund av att du inte har nått behörighet kan du läsa på ett introduktionsprogram (IM).

Här är utbildningen individanpassad. Undervisningen bedrivs i små elevgrupper med kunnig och engagerad personal som hjälper dig att nå dina mål.

Här finns goda möjligheter! 

På IM finns möjlighet att läsa de ämnen du saknar betyg i – vi erbjuder de flesta grundskoleämnen. Det kan också finnas möjlighet att läsa nationella gymnasiekurser. I vissa fall kan även praktik erbjudas.

För att börja ett IM-program på Bruksgymnasiet ska du göra en intresseanmälan, antingen via din studie- och yrkesvägledare eller genom att ta kontakt direkt med oss.

Programinriktat val
För dig som vill läsa ett nationellt program

Programinriktat val är inriktat mot ett nationellt program och syftar till att du så snart som möjligt ska kunna antas till det nationella programmet. Utbildningen kan vara inriktad mot ett yrkesprogram eller ett högskoleförberedande program. Beroende på hur mycket som saknas för ett nationellt program kan det bli ett upplägg med enbart grundskoleämnen eller en kombination med grundskoleämnen och det tänkta nationella programmet.

För behörighet till programinriktat val krävs godkänt betyg i svenska eller svenska som andraspråk och

  • godkända betyg i engelska eller matematik samt minst fyra andra ämnen.
  • godkända betyg i engelska och matematik samt minst tre andra ämnen.

Individuellt alternativ
För dig som allmänt saknar behörighet för nationella program

Individuellt alternativ förbereder dig för utbildning till yrkesintroduktion, annan fortsatt utbildning eller arbetsmarknaden. Utbildningen vänder sig till dig som saknar godkända betyg i ett flertal ämnen. Undervisning sker i liten grupp utifrån varje elevs individuella förutsättningar.

Yrkesintroduktion
För dig som vill ha en yrkesinriktad utbildning

Efter ett år på individuellt alternativ kan du som är säker i ditt yrkesval gå över till yrkesintroduktion. Här kan du samtidigt som du fortsätter läsa grundskoleämnen även läsa hela eller delar av yrkeskurser med mål att komma ut på arbetsmarknaden.

Språkintroduktion
För dig som behöver utbildning med fokus på svenska som andraspråk

Språkintroduktion är till för ungdomar som har kommit till Sverige inom de senaste fyra åren. Utbildningen fokuserar på det svenska språket så att du ska kunna gå vidare till gymnasieskolan eller annan utbildning. Förutom svenska finns också möjlighet att läsa de ämnen som saknas för din fortsatta utbildning.

Hitta motivationen på ditt introduktionsprogram!

Fördjupad information hittar du under fliken IM-plan här uppe till höger.

För mer information

niclas.ahlbomosthammar.se

lisa.erikssonedu.osthammar.se

Utbildningsplan för introduktionsprogrammen
i Östhammars kommun

Introduktionsprogrammen (IM) finns på Bruksgymnasiet i Gimo. De fyra
introduktionsprogrammen är:

  • Programinriktat val      IMV
  • Yrkesintroduktion         IMY
  • Individuellt alternativ  IMA
  • Språkintroduktion        IMS

Målgrupp

Introduktionsprogrammen vänder sig till de elever:

  • som har slutbetyg från grundskolan, men som inte är behöriga till nationellt program.
  • som kan påbörja utbildningen senast vårterminen det år de fyller 20 år.

Programmen har sin grund i en tydlig individualisering, med studierna flexibelt organiserade utifrån elevens förutsättningar och kunskapsutveckling, så att elevens mål för utbildningen nås. Utbildningen syftar till förberedelser till nationellt program, annat introduktionsprogram, annan utbildning eller etablering på arbetsmarknaden.

Samverkan med grundskolan

Möten mellan Östhammars kommuns studie- och yrkesvägledare sker kontinuerligt under läsåret. Enskilda möten med elever i åk 9 som kan vara aktuella för individuellt alternativ (IMA) och språkintroduktion (IMS) samt vårdnadshavare sker under vårterminen årskurs 9. Studie- och yrkesvägledare ansvarar för träffarna ihop med professioner från elevhälsa. En särskild överlämning sker mellan skola och elevhälsa från grundskola till gymnasiet inför läsårsstart. Omdömen från grundskolan för elever som påbörjar introduktionsprogram ska vara gymnasiet tillhanda vid läsårsstart.

Samverkan med gymnasiet

En särskild överlämning sker mellan introduktionsprogram och skolans nationella program i samband med läsårsstart. Undervisande lärare och mentorer på introduktionsprogrammen står till förfogande ifall behov av ytterligare handledning kring enskilda elever framkommer under studietiden.

Innehåll och tid

Utbildningen på introduktionsprogram ska enligt skollagen bedrivas i en omfattning som motsvarar heltidsstudier, dvs. 23 timmars undervisning i veckan. Utbildningen kan göras mindre omfattande i överenskommelse med elev och vårdnadshavare om huvudmannen anser att det är förenligt med utbildningens syfte. Eftersom introduktionsprogrammen har olika syften ska innehållet i utbildningen utformas utifrån elevens behov och i linje med planen för utbildningen. Utbildningen kan bestå av grundskolekurser, kurser från nationella program, praktik och arbetsplatsförlagt lärande utifrån elevens behov och intressen samt andra insatser som är gynnsamma för elevens kunskapsutveckling. När den enskilde elevens mål har uppnåtts ska eleven ges möjlighet att övergå till annan utbildning, t.ex. annat introduktionsprogram, nationellt program, vuxenutbildning, folkhögskola eller till arbetsmarknaden.

Eleven ska erbjudas kontinuerlig information och vägledning under hela studietiden kring sitt framtida studie- och yrkesval.

Individuell studieplan

Den individuella studieplanen har en särskilt viktig funktion för elever på introduktionsprogrammen, eftersom det saknas nationellt fastställda programstrukturer och examensmål. Studieplanen ska finnas registrerad senast en månad efter skolstart och utifrån den enskilde eleven innehålla uppgifter om:

  • Mål och längd
  • Studieväg
  • Grundskoleämnen
  • Gymnasiekurser och/eller del av gymnasiekurser
  • Praktik och/eller arbetsplatsförlagt lärande (apl)
  • Andra insatser som är gynnsamma för elevens kunskapsutveckling

Den individuella studieplanen ska upprättas i samverkan med eleven. Uppföljning, utvärdering och eventuell revidering ska göras minst en gång per termin.

Dokumentation efter introduktionsprogram

Efter avslutad gymnasieutbildning på ett introduktionsprogram ska rektor utfärda ett gymnasieintyg som visar vilken utbildning eleven fått. Av intyget ska framgå:

  • vilken studieväg som intyget avser
  • vilka kurser och delar av kurser som eleven har läst
  • antal gymnasiepoäng som varje kurs omfattat
  • betyg som eleven fått eller det centrala innehållet om betyg inte har kunnat sättas
  •  apl eller praktik
  • övriga insatser som varit gynnsamma för elevens kunskapsutveckling

Programbeskrivningar

Programinriktat val (IMV)

Behörighet
Programinriktat val (IMV) syftar till att elever ska få en utbildning som är inriktad mot ett visst nationellt program och ska så snart som möjligt kunna antas till det nationella programmet. Programinriktat val står öppet för ungdomar som inte har alla de godkända betyg som krävs för behörighet till ett visst nationellt program men från grundskolan har godkända betyg i svenska eller svenska som andraspråk och:

  • i engelska och matematik samt i minst tre andra ämnen, eller
  • i engelska eller matematik samt i minst fyra andra ämnen.

På Bruksgymnasiet är utbildningen sökbar via gymnasieantagningen mot följande yrkesprogram: fordons- och transportprogrammet, försäljnings- och serviceprogrammet, restaurang- och livsmedelsprogrammet och vård- och omsorgsprogrammet.

Utbildningens syfte
Programinriktat val syftar till att elever ska få en utbildning som är inriktad mot ett visst nationellt program och att de så snart som möjligt ska kunna antas till det programmet.

Utbildningens längd
Utgångspunkten är att det ska vara möjligt för eleven att bli behörig till ett nationellt program inom ett år.

Utbildningens struktur, upplägg och innehåll
Programinriktat val ska innehålla de grundskoleämnen som saknas för behörighet till det valda programmet. Eleven läser i övrigt gymnasiekurser och gymnasiegemensamma ämnen integrerat med de elever som går det nationella program som utbildningen är inriktad mot. Utformningen konkretiseras i den individuella studieplanen.

Uppföljning av elevens utbildning
Huvudmannen ansvarar för att elevens utbildning följs upp systematiskt mot utbildningsmål i den individuella studieplanen. Planen följs upp och revideras utifrån hur studierna utvecklas. I detta arbete har studie- och yrkesvägledare, programrektor, elevhälsa, programlag och framförallt elevens mentor en central roll. Uppföljning av elevers studier sker i samband med klasskonferenserna en gång per termin. Tillfällen att diskutera och följa upp elevers studieplaner finns också på de veckomöten som sker med programlag, elevhälsa, studie- och yrkesvägledare och programrektor.

Yrkesintroduktion (IMY)

Behörighet som
Yrkesintroduktion vänder sig till ungdomar saknar godkända betyg som krävs för behörighet till ett yrkesprogram. Eleven får en yrkesinriktad utbildning för att kunna söka till ett yrkesprogram eller etablera sig på arbetsmarknaden. Om det finns synnerliga skäl, får ungdomar som uppfyller behörighetskraven för ett nationellt yrkesprogram tas emot på yrkesintroduktion. Elever som tillhör målgruppen för anpassad gymnasieskola kan erbjudas yrkesintroduktion. Yrkesintroduktion erbjuds till elever efter individuell bedömning.

Utbildningens syfte
Yrkesintroduktion ska erbjuda en yrkesinriktad utbildning som underlättar för eleven att etablera sig på arbetsmarknaden eller som leder till studier på ett yrkesprogram.

Arbetslivets behov
Skolans yrkesprogram samverkar med branschen och dess aktörer via en program- och apl-samordnare.

Inriktning
Yrkesintroduktion är individuellt utformad och har ämnesmässiga inriktningar mot fordons- och transportprogrammet, försäljnings- och serviceprogrammet, vård- och omsorgsprogrammet och restaurang- och livsmedelsprogrammet.

Utbildningens struktur, upplägg och innehåll
Yrkesintroduktion utformas för varje enskild elev. Elevens upplägg och individuella studieplan fastställs i början på utbildningen i ett möte tillsammans med studie- och yrkesvägledare och specialpedagog. Kontinuerlig uppföljning och eventuell revidering av studieplanen sker minst
en gång per termin i samband med klasskonferens och utvecklingssamtal, eller oftare vid behov.

Yrkesutbildning ska i huvudsak innehålla yrkesinriktad utbildning. Den får innehålla hela eller delar av kurser i karaktärsämnen och i gymnasiegemensamma ämnen som ingår i gymnasieskolans nationella yrkesprogram. Utbildningen ska innehålla arbetsplatsförlagt lärande eller praktik. Arbetsplatsförlagt lärande behöver dock inte förekomma i den omfattning som anges där. Hela utbildningen får skolförläggas om huvudmannen bedömer att särskilda skäl föreligger. Yrkesintroduktion får också innehålla grundskoleämnen som eleven saknar godkända betyg i. Även andra insatser som är gynnsamma för elevens kunskapsutveckling får ingå i utbildningen så som olika motivationshöjande insatser. Utbildningen konkretiseras i den individuella studieplanen.

Utbildningens längd
Utbildningens längd anpassas utifrån elevens förutsättningar, behov och mål. Utbildningen kan pågå hela gymnasietiden och dokumenteras i den individuella studieplanen.

Uppföljning av elevens utbildning
Huvudmannen ansvarar för att elevens utbildning följs upp systematiskt mot utbildningsmål i den individuella studieplanen. Planen följs upp och revideras utifrån hur studierna utvecklas. I detta arbete har studie- och yrkesvägledare, programrektor, elevhälsa, programlag och framförallt elevens mentor en central roll. Uppföljning av elevers studier sker i samband med klasskonferenserna en gång per termin. Tillfällen att diskutera och följa upp elevers studieplaner finns också på de veckomöten som sker med programlag, elevhälsa, studie- och yrkesvägledare och programrektor.

Individuellt alternativ (IMA)

Behörighet
Individuellt alternativ vänder sig i första hand till ungdomar som inte är behöriga till ett gymnasieprogram och som exempelvis har stora kunskapsbrister och svag motivation. Elever från anpassad grundskola kan erbjudas individuellt alternativ och yrkesintroduktion, men behöver inte erbjudas individuellt alternativ och yrkesintroduktion om det med hänsyn till elevens bästa finns synnerliga skäl att inte göra det. En elev som är behörig till ett nationellt program kan endast om synnerliga skäl föreligger bli mottagen till individuellt alternativ. För en elev som följer ett nationellt program ska samtliga relevanta stödåtgärder ha övervägts innan huvudmannen avgör om det finns synnerliga skäl.

Utbildningens syfte
Individuellt alternativ ska förbereda eleven för yrkesintroduktion, programinriktat val, annat gymnasieprogram, annan fortsatt utbildning eller etablering på arbetsmarknaden.

Utbildningens längd
Utbildningens längd, ett till fyra år, anpassas utifrån elevens förutsättningar, behov och mål.

Utbildningens struktur, upplägg och innehåll
Utbildning ges utifrån den enskilde elevens behov, förutsättningar och mål. Utbildningen får innehålla grundskoleämnen som eleven saknar godkända betyg i och hela eller delar av gymnasieskolans kurser om eleven har förutsättningar att klara dem. Även andra insatser som är gynnsamma för elevens kunskapsutveckling får ingå i utbildningen så som olika motivationshöjande insatser, arbetsplatsförlagt lärande eller praktik. Utbildningen konkretiseras i den individuella studieplanen.

Utbildningen inleds med en introduktionsvecka där elevens förkunskaper, behov och mål ytterligare kartläggs. Elevens kunskapsutveckling ska fortlöpande bedömas för att eleven så snart som möjligt ska komma vidare i sin utbildning.

Uppföljning av elevens utbildning
Huvudmannen ansvarar för att elevens utbildning följs upp systematiskt mot utbildningsmål i den individuella studieplanen. Planen följs upp och revideras utifrån hur studierna utvecklas. I detta arbete har studie- och yrkesvägledare, programrektor, elevhälsa, programlag och framförallt elevens mentor en central roll. Uppföljning av elevers studier sker i samband med klasskonferenserna en gång per termin. Tillfällen att diskutera och följa upp elevers studieplaner finns också på de veckomöten som sker med programlag, elevhälsa, studie- och yrkesvägledare och programrektor.

Språkintroduktion (IMS)

Behörighet
Språkintroduktion står öppen för ungdomar som nyligen har anlänt till Sverige och som inte har de godkända (eller validerade) betyg som krävs för behörighet till ett nationellt program och som behöver en utbildning med tyngdpunkt i det svenska språket för att gå vidare i gymnasieskolan eller annan utbildning. En elev anses vara nyanländ till och med fyra års skolgång i Sverige. Elevens bakgrund, skolerfarenheter, språk- och ämneskunskaper och eventuella yrkeserfarenheter ska kartläggas. Hemkommunen får också erbjuda språkintroduktion till elever som tillhör den anpassade gymnasieskolans målgrupp.

Utbildningens syfte
Språkintroduktion ska ge nyanlända elever en utbildning med tyngdpunkt i det svenska språket, vilken möjliggör för dem att gå vidare i gymnasieskolan, till annan utbildning eller till etablering på arbetsmarknaden.

Utbildningens längd
Studietiden varierar mellan 1-4 år utifrån elevens bakgrund, ålder och progression.

Utbildningens struktur, upplägg och innehåll
Språkintroduktion ska innehålla undervisning i grundskoleämnet svenska som andraspråk. I övrigt ska språkintroduktion utformas utifrån den kartläggning som görs och innehålla de ämnen och kurser som eleven behöver för sin fortsatta utbildning. Utbildningen får innehålla grundskoleämnen och gymnasiekurser som eleven inte har godkända betyg i. Elevens kunskapsutveckling ska fortlöpande bedömas för att eleven så snart som möjligt ska komma vidare i sin utbildning.

Språkintroduktion utformas för enskild elev och konkretiseras i den individuella studieplanen. Eleven ges tidig och kontinuerlig studie- och yrkesvägledning och information om det svenska skolsystemet, samhället och arbetsmarknaden.

Uppföljning av elevens utbildning
Huvudmannen ansvarar för att elevens utbildning följs upp systematiskt mot utbildningsmål i den individuella studieplanen. Planen följs upp och revideras utifrån hur studierna utvecklas. I detta arbete har studie- och yrkesvägledare, programrektor, elevhälsa, programlag och framförallt elevens mentor en central roll. Uppföljning av elevers studier sker i samband med klasskonferenserna en gång per termin. Tillfällen att diskutera och följa upp elevers studieplaner finns också på de veckomöten som sker med programlag, elevhälsa, studie- och yrkesvägledare och programrektor.